Utgivningsdag 2009-11-19
F 2747 – 2749
6 x 12 kr, tre motiv
Tryckta i ståltryck
22-punkters streckperforering
62,5 mm breda, 12 inlagor/varv

Markeringar

RT 7,2 x 1,8 mm svart
cyls 1 (på KR, endast på ena halvan. med kn 0*****)
cyls 2 (på KR, endast på ena halvan)
helt kn BS, ny 6/9

Övrigt

Prioritaireetiketter som tryckts tête bêche med frimärksblocket

Fakta om utgivningen

Ripan – härdad fjällfågel som växlar till vitt inför vintern. Hermelin, fjällripa och skogshare i snövit dress är motiven på frimärkena för utrikes julhälsningar. Bakom färgbytet ligger dels temperaturförändringen när vintern närmar sig, dels minskande dagsljus. När fjällripan tappar en brun fjäder ersätts den av en vit.

– Egentligen har det ingen avgörande betydelse om det finns snö när fjällripan börjar ändra färg från brunt till vitt. Förändringen styrs av hormoner i fågeln som reagerar på att dygnets ljusa timmar blir färre. Men också på att det blir kallare. Detta gäller generellt för djur som växlar till vit färg. Det säger Maria Willebrand som har en unik forskningsuppgift. Hon är specialist på ripfåglar, såväl dalripa som fjällripa, och har skrivit en doktorsavhandling om fjällripan i sin hemmiljö högfjällvärlden. Men snön då, har inte den någon betydelse alls för färgväxlingen? De djur som ändrar färg lever ju i områden där det kommer snö. Maria Willebrand igen:

– Snön kommer faktiskt i andra hand. Det man kan se när ripan börjar fälla sina bruna fjädrar och får vita istället är att fågeln drar sig mot vita vidder. Ripan är ingen hotad fågel idag, men om klimatförändringen leder till att allt större arealer förblir snöfria så riskerar vita fåglar att bli lätta byten för rovfåglar. Fjällripans utbredningsområde är hela norra halvklotet inklusive de japanska öarna, Alperna och Pyrenéerna. I Sverige går sydgränsen vid fjällen i Dalarna, där ”frimärksripan” fotograferades. Den 35 centimeter långa och ett halvt kilo tunga fågeln är väl anpassad till fjällklimatet. När det blir för kallt gräver den ner sig i snön och kan ligga stilla där ett dygn. På fötterna har fågeln fjädrar vilka fungerar som snöskor.

– Ripan är härdig. En illustration till detta är de benämningar inuiterna på Grönland och i Kanada har på sina barn. Är de födda på sommaren kallas de ankor, men ripor om de fötts under vinterhalvåret, säger Maria Willebrand.

Fjällripan (Lagopus muta) har i frimärkshäftet sällskap av hermelinen (Mustela erminea) och skogsharen (Lepus timidus). Hermelinen skiftar färg när temperaturen blir lägre än +5 grader och bytet sker under ett par veckor. Skogsharens vita päls är nästan dubbelt så tjock som sommarpälsen. Håren är fyllda med luft och isolerar mycket bra.