H591 Yngre järnålder – Vikingatid

H591

Utgivningsdag 2015-03-26
10 x inrikesbrev, 5 motiv
Tryckta i 1 färg ståltryck och 4 färger offset (G:5).
Omslaget trycktes i 4 färger +1 offset (G:8)
17 * 1 band

Detta är troligen det sista häftet med gummering som utges i Sverige eftersom häftesmaskinen blir för dyr att underhålla.

Markeringar

centralt regm
RT 7,2 x 1,8 mm svart
FM
cyls 1
cyls 2
Helt 6-siffrigt kn BS, tätare än tidigare

femtiomarkering FM, kn samt cyls1 som är svår att se

H591kncyls

cyls 1 och cyls 2 är svåra att upptäcka

Helt cylindervarv

H591svartavdrag

svartavdrag helt cylindervarv

Varianter

H591-snedcentrerat-märke-4

kraftigt snedcentrerad inlaga med del av frimärket från nästa häfte, se höger bildkant

H591snedcentrerat-omslag

omslaget kraftigt snedcentrerat sid I+III

 

Övrigt

Frimärkena har utformats av Martin Mörck efter fotografier från Historiska museet (Gabriel Hildebrand och Sören Hallgren) och Lunds universitets historiska museum (Bengt Almgren). Bakgrunden till Uppåkrafrimärket visar en husrekonstruktion utförd av Lars Larsson och Karl-Magnus Lenntorp. Gravörer: Martin Mörck och Piotr Naszarkowski. Tryckning har skett i kombination ståltryck och offset.

H591karta

karta från BULLETIN 2/2015

Vikingatiden upphör aldrig att fascinera. Föremål från denna dynamiska epok i Sveriges
historia är också mycket efterfrågade som frimärksmotiv. Denna gång presenteras hela den epok vari vikingatiden är en del, nämligen yngre järnåldern som sträckte sig från ca 550 e.Kr. till omkring 1050. De avbildade föremålen i olika ädelmetaller kommer från fem fyndplatser i landet, och finns idag på Historiska museet i Stockholm (SHM) och Lunds universitets historiska museum (LUHM).

A) De tre små nakna figurinerna i guld och förgylld brons har sannolikt tillverkats i närheten av fyndplatsen Lunda utanför Strängnäs, Södermanland. En av figurinerna hittades vid en stor hallbyggnad där religiösa ritualer utspelades under 400–600-talen. Möjligen föreställer figurinerna tre av Lundas ”världsliga” härskare som låter framställa sig själva på ett gudalikt vis i syfte att legitimera sin makt. (SHM)

B) Hängsmycket i form av en kvinnogestalt är tillverkat i silver och har spår av förgyllning. Smycket dateras till 800-talet och påträffades i en grav i Aska i närheten av Vadstena, Östergötland. Gravens förstklassiga innehåll gör den till en av de mest exklusiva  kvinnogravar som framkommit inom nuvarande Sveriges gränser. Kvinnogestalten anses av flera forskare avbilda gudinnan Freja. (SHM)

C) År 1899 undersökte arkeologer en rikt utrustad grav i Broa på Gotland där en krigare begravts med sin häst. Krigaren hade fått med sig sitt svärd och ett stränginstrument, passande för en man med en såväl krigisk som kultiverad sida. Men det som gör denna grav så speciell är det enastående betsel som hittades. Förutom munbettet består fyndet av 21 mästerligt utförda och förgyllda remtygsbeslag. (SHM)

D) Det internationellt mest kända fyndet från Helgö i Mälaren är utan tvekan den lilla
buddhafiguren i brons, sannolikt tillverkad under 500-talet i nordvästra Indien. Ett par
hundra år senare hamnade den av någon för oss obekant anledning i jorden i ett av husen på Helgö. Under senare delen av järnåldern var Helgö en länk i ett kontaktnät med förgreningar som sträckt sig såväl inom som utom Skandinavien. (SHM)

E) På den stora Uppåkraboplatsen utanför Lund i Skåne hittade arkeologerna 2011 ett
förgyllt beslag som föreställer en flygande man. Beslaget dateras till 900-talet eller möjligen 1000-talet, och har eventuellt suttit på ett skrin. Den flygande mannen kan föreställa guden Oden, eller den mytiske mästersmeden Völund som i en legend flyr ur
fångenskapen med hjälp av ett par vingar. (LUHM)

IMG_1507

bild tagen på Historiska museet i Lund. Visar beslaget i original.

Texter: Gunnar Andersson, 1:e antikvarie vid SHM. Från BULLETIN 2/2015

En reaktion på “H591 Yngre järnålder – Vikingatid

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *