SH37 Bananer

Utgivningsdag 2009-03-26
F 2706 – 2709
10 x inrikes brev, fyra motiv
Frimärkena trycktes i fyra färger offset
57,7 mm breda, 13 inlagor/varv

Typer

Häftet har 29 punkters vikperforering (perf 10) slagen från frimärkssidan, PI

Markeringar

FM i nedre kant efter kn
cyls 1 (i nedre kant, ej cyls på band med kn 0*****)
cyls 2 (i nedre kant, ej cyls på band med kn 0*****)
kn kan vara vänsterplacerad

SH37knv

Olika placering av kn

 

Kända kombinationer

SH37tabell

Fakta om utgivningen

Arket är tryckt i två band i offset i G8. Det innehåller tio valörlösa märken som är avsedda för inrikes brev. Det har bredden 5,83cm, varför det går 13 (x2) på ett cylindervarv. På det övre bandet finns cylindersiffror och kontrollnummer, som börjar på fem. På det nedre bandet börjar kontrollnummer på noll. Numren finns på vart tionde ark och har sex siffror. Efter de som slutar på noll eller fem finns fyrkantig femtiomarkering med 7×12 punkter. Den ena cylindersiffran är förskjuten så att båda är hela och centralt placerade. På det nedre bandet finns en kombination FM+KN i varje bunt om 50 ark.

En svit på 1300 ark från det övre bandet innehåller fyra tripplar, t. ex.:
507325+cyls 1, 507340+cyls 2, 507390+cyls 1, 507405+cyls 2.
Det finns också åtta cyls 1+KN, åtta cyls 2+KN och nio FM+KN.
Det tycks som de olika kombinationerna blir ganska svåra.

Bananhistoria och banankonsumtion

Visste du att bananen härstammar från Sydostasiens djungler? Redan på 600-talet f Kr omnämndes bananen i buddhistiska texter. Här följer fler intressanta uppgifter om bananen.

  • Via Afrika kom bananen till Kanarieöarna. Här anlade portugiserna på 1400-talet de första bananplantagerna i västvärlden.
  • År 1516 tog Panamas biskop med sig bananplantor från Kanarieöarna till den region som idag är världens ledande producent av bananer, Central- och Sydamerika.
  • Under medeltiden trodde man att bananen var kunskapens frukt. Därav namnet Musa Paradisiaca som Carl von Linné gav en av banansorterna.
  • I mitten av 1800-talet odlades bananenfrämst för husbehov på de Västindiska öarna och längs Centralamerikas kuster. I slutet av seklet startade entreprenörer odlingar i större skala baserat på rationella metoder.
  • Det engelska bolaget Eldars & Fyffes transporterade bananer i lådor konstruerade av norrmannen Christian Matthiessen. Han nappade på bolagets förslag 1905 att importera bananer till Norge.
  • Christian Matthiessen var lockad av den svenska marknaden. 1909 slog hans son
    Carl till med Göteborgsbaserade The Banana Company, senare kallat AB Banan-Kompaniet.
  • 1909 anlände den första bananbåten till Göteborgs hamn. Intresset för bananen växte och några år senare etablerade bolaget lager i Stockholm och Malmö.
  • 1920 sålde AB Banan-Kompaniet ca 465 ton bananer, 1930 hade försäljningen mer än tjugofaldigats till närmare 10 500 ton.
  • Under andra världskriget blev det stopp för all bananimport till Sverige.
  • Svenskarnas banankonsumtion låg under 1970-talet på ca 9 kilo per person. Under de följande decennierna drev hälsovågen på konsumtionen som 1998 var hela 17 kilo per person. Högsta siffran i västvärlden!
  • Bananen innehåller mycket nyttigt. Under skalet finns vitaminerna A, B2, B3, B6 och C samt bl a mineralerna selen, kalcium, magnesium, järn och kalium.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.