H527 Världsarvet 1 – Norden och Baltikum

Utgivningsdag 2001-01-31
F 2228 – 2231
4 x 6 kr, fyra motiv
Tryckta i 4 färger offset i 3:e Goebelpressen
Häftesomslaget är tryckt i Giebelerpressen
Inhäftningen har gjorts i den 5:e häftesmaskinen
22 punkters streckperforering i rygg
Häftet innehåller också ett block med 4 prioritaireetiketter, sammanhängande med frimärkena genom ett ”gutter”, vilket fungerar som inhäftningsremsa
Upplaga okänd

Markeringar

RT 7,2 x 1,4 mm svart (smalt)
RT 7,2 x 1,8 mm svart (brett)
cyls 1
cyls 2
helt kn BS (2,5 eller 2,7 mm)

Fakta om utgivningen

Den prestigefyllda Världsarvslistan omfattar totalt 630 miljöer, varav Sverige har nio. Ett urval av dessa blir motiv i en ny serie frimärken som inleds med fem miljöer från vårt svenska världsarv.

  • Hällristningarna i Tanum i Bohuslän består av mer än 450 hällristningar med tiotusentals bilder och figurer. De flesta är framställda under bronsåldern ca 1800-500 f kr. Det ena frimärket illustrerar jordbruk och visar en man som bearbetar jorden med en årder, det andra visar båtar till sjöss. Hällristningarna i Tanum (F 2226 – 2227) (ingår inte i H527)
  • Engelsbergs bruk är ett välbevarat järnbruk med omgivande bebyggelse från 1700-1800-talen. På frimärket ser man vattenhjulet som driver malmkrossen.
  • Gammelstads kyrkstad i Luleå från början av 1600-talet är den största av våra kyrkstäder. Kring sockenkyrkan byggdes stugor och stallar, där långväga sockenbor övernattade vid kyrkobesök. Frimärket visar kyrkan och några av de över 400 kyrkstugorna.
  • Karlskrona örlogsstad är grundlagd 1680 av Karl XI som huvudbas för den svenska flottan. Arkitekt var bl.a. Erik Dahlberg. Platsen valdes på grund av dess naturliga förutsättningar. Frimärket visar Kungsholms fort med den skyddade hamnen, omgiven av murar.
  • Drottningholms slottsteater är en av världens ytterst få bevarade teatrar från 1700-talet. Hela Drottningholm med dess slott och parker tillhör världsarvet. Frimärket visar teaterns interiör med de ursprungliga kulisserna och maskineriet.

Världsarvskonventionen kom till år 1972 för att skydda och ge  uppmärksamhet åt världens mest värdefulla kultur- och naturmiljöer. De svenska världsarvsplatserna är unika i ett globalt perspektiv och delar utmärkelsen med bland annat Kinesiska muren och Egyptens pyramider. ”2001 Arkitekturåret” är ett tema som utlysts av regeringen, och frimärksserien passar väl in i sammanhanget. Syftet med Arkitekturåret är att öka insikten om arkitektur, formgivning och design i hela landet. Frimärksserien kommer att fortsätta att hämta motiv från vårt svenska världsarv.

Hällristningarna trycks i enfärgs ståltryck, rött resp. blått, på infärgat grått papper (rullmärken). Övriga trycks i offset och ges ut i häftet Världsarvet 1 som innehåller fyra frimärken för inrikes brev.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *