Utgivningsdag 2010-08-26
F 2793 – 2797
10 x 6 kr, fem motiv
Tryckta i kombination 1 färg ståltryck och 4 färger offset
27-punkters streckperforering

Markeringar

RT 7,2 x 1,8 mm svart
cyls 1
cyls 2
helt kn BS, ny 6/9, på mitten av höger kant, 75 breda, 10 inlagor/varv, 1 kn/varv

Kända kombinationer

Fakta om utgivningen

Kontrollnumret är placerat längst ner i häftet och börjar alltid på 0. Cyllindersiffran är också placerat längst ner i häftet. Häftet har tryckts i 1 band med 10 st. per varv.

Ulf Durling är deckarförfattare och en av landets främsta experter på deckarlitteratur. Han menar att den fantastiska uppmärksamhet och säljframgångar svenska kriminalromaner fått både här hemma och internationellt är helt unikt inom bokbranschen.
– Jag kan inte hitta någon parallell. Och hemligheten bakom succén kan förklaras med att
kriminalromanerna blivit mer samhällstillvända. Majoriteten av deckarläsare känner igen sig i de krassa skildringarna av den moderna brottsligheten, som vi varje dag kan läsa om när vi slår upp dagstidningarna, säger han.

Den internationella uppmärksamheten för svenska deckare kan också förklaras med att
Sverige – märkligt nog – fortfarande upplevs som rätt exotiskt av folk runt om i världen.
”Isbjörnarna-på-gatorna”-syndromet lever vidare, nu i annan tappning.
– En av banbrytarna här var Henning Mankell som fick sitt kriminallitterära genombrott i början av 90-talet. Han har valt Skåne och trakten kring Ystad som arena för sina romaner med kommissarie Kurt Wallander som huvudperson.

Andra författares landskap som figurerat är Gotland, Från att ha fört en tynande tillvaro i decennier fick den svenska deckargenren ett rejält uppsving på 1990-talet. Hemligheten bakom lyftet var att romanerna utvecklats från mer eller mindre orealistiska pusseldeckare till att bli samtidsinriktade, och en spegel av samhället. Öland och Lappland där deckarna bidragit till turistströmmen.

Flertalet svenska kriminalförfattare har förebilder och deras skildringar går att härleda ur
andra romaner. Till exempel hittade Maj Sjöwall och Per Wahlöö en hel del inspiration i den
amerikanska deckartraditionen. Till exempel Ed McBain. Men en av de författare som presenteras i frimärksutgåvan står mer självständig, och det är Stieg Larsson med sin märkliga huvudperson Lisbeth Salander.
– Larsson använder det klassiska mytologiska temat ”Svinaherden som blev kung” när han gestaltar Salander. Hon är underdogen som blir övermänniska, genial hacker och mattesnille som hon är. Den enskilda människan som triumferar över ett korrumperat
samhälle. En fascinerande person, säger Ulf Durling.

Perforeringar – både dekoration och säkerhet

Frågan väcktes tidigt i projektet, formgivaren ritade in åtta kulhål och verkstadschefen Conny Walkin började räkna.

– Vi har en hel del erfarenhet av perforeringar inne i frimärksbilderna. Premiären var 2004 då vi gjorde dekorativa perforeringar i häftet Rock 54-04. Våra utländska kunder har vid ett par tillfällen beställt specialperforering. Senast Kanada som ville ha nationalsymbolen lönnlöv perforerat i frimärkena Marint liv. Det är nog den mest komplicerade perforering vi hittills gjort, säger han. Skotthålen var lättare, men krävde också en beräkning så att diametern och placeringen inte riskerade papperets hållfasthet. Conny Walkin använder AutoCAD LT och ritade hålen med taggiga kanter i 50 gångers förstoring.

– Min ritning användes vid tillverkningen av perforeringsplåten, där ”hålen” är upphöjningar. Perforeringen går till så att papperet pressas mellan plåten och en snabbroterande rulle, som fräser ur hålen med en noggrannhet på några hundradels millimeter. Aggregatet för perforeringen är synkroniserat med tryckpressens hastighet 50 meter per minut. Perforeringarna har en dekorativ funktion, men kanske ännu viktigare är att de bidrar till säkerheten i frimärkstrycket och försvårar förfalskningsförsök.