Av: Sven Erik Mattsson 2014-03-29

SH1-SH24 finns beskrivna i Atlas Häfteshandbok. Denna förteckning fokuserar på att lista vilka marginaltecken (kn, cyls, RT, HM och FM), som det finns och kombinationer som förekommer. Från SH10 så sitter FM normalt tillsammans med kn. Artikeln beskriver också hur man beräknar kn-rester.

De självhäftande häftena förekommer i fler format än vad som gäller för posthäftena. Bredden begränsas av att tryckcylindern har en omkrets på 750 mm och att det på ett varv måste det vara ett helt antal häftesinlagor. För posthäftena har man gjort cylindrar med 17, 14, 12, 10, 9 och 8 inlagor per cylinderband. Se ”Kontrollnummer i nyare posthäften”, Häftessamlaren nr 1, mars 2010. Bredden på häftet har avgörande betydelse för vilka kombinationer med kn som finns i en tryckupplaga utan avbrott och missöden. De självhäftande häftena förekommer i följande bredder:

13 inlagor på varvet eller 58 mm breda häften

Till julen 2004 gav posten ut det självhäftande häftet SH15 ”Skogens skafferi”. På dessa hittade jag följande 5 kn i rad 13815 + FM, 13816 + c 1, 13817, 13818 + c 2 och 13819. En typisk intelligenstestfråga är: Vilka markeringar har häftet med kn 13820? Är det en trippel? Svaret på frågan i inledningen är att häftet med kn 13820 inte är en trippel. Det har FM men ingen cylindersiffra. Inget av de följande 4 fyra resterande häftena med kn hade cyls!

För att undersöka vad som händer, låt oss kalla inlagan med c 1 för inlaga 1. Sätt kn 0 på denna inlaga. I bunten hade vart tionde häfte kn. Nästa kn, dvs. 1 hamnar då på inlaga 1+ 10 = 11. Kn 2 hamnar på inlaga 11+10 = 21. Om vi drar bort ett helt varv 21-13 = 8, dvs. kn 2 hamnar på inlaga 8. Inlaga 8 har c 2 så vi får en kombination med c 2 redan efter 2 kn från kombination med c 1. Om sedan fortsätter räkningarna får vi att kn vandrar över inlagorna i följande sekvens: 1, 11, 8, 5, 2, 12, 9, 6, 3, 13, 10, 7, 4, 1 etc. Man kan också se det som att kn hoppar 13-10 = 3 steg bakåt på cylindern. Om vi börjar med kn+c 1 så får vi sedan ett enkelt kn, kn+c 2 och 10 enkla kn innan vi åter får kn+c 1.  När vi räknar rester för SH15 skall vi dividera med 13. I samma tryckserie har då kn + c 2 en rest som är 2 större eller 11 mindre än kn c 1.

Vad händer med resten när kn går från 99999 till 00000? Om vi hade haft 6 siffror hade 00000 blivit 100000. Om vi räknar rest på 100000 vid division med 13 får vi rest 4, medan resten för 00000 är 0. Det betyder att resten minskar med 4 eller ökar med 13-4 = 9 vid omslag.

Om man vill att c 2 skall sitta mitt emot c 1 så skulle c 2 sitta på delad på inlaga 7 och 8. Tydligen har tryckeriet velat undvika delade c 2. I de flesta av de tidigare häftena med bredd 58 mm framtill och med SH39 sitter c 2 på inlaga 8. Undantaget är SH25 ”Jul 2006 – Julfönster”. På detta och från och med SH44 ”Penséer” sitter med cyls 2 på inlaga 7. I samma tryckserie har då kn + c 2 en rest som är 2 mindre eller 11 högre än kn + c 1. Detta är summerat i nedanstående tabell.

Andra häftesbredder

En sammanställning av häftesbredder och hur man beräknar rester finns i ovanstående tabell. För häften med bredden 83 mm som ger 9 inlagor per varv och för häften med bredden 107 mm som ger 7 inlagor per varv gör man beräkningarna som ovan för häften med 13 inlagor per varv. När det är 10 inlagor per varv (bredd 77 mm) eller ett kn per varv så hamnar kn på samma inlaga hela tiden.

Bredden 62 mm ger 12 inlagor per varv precis som för de breda posthäftena. Om man sätter ett kn per vart tionde häfte så kan bara hälften av inlagorna få kn. Om kn börjar på inlaga med udda nummer så kommer man bara till udda inlagor med udda nummer när man lägger till det jämna talet 10. Om vi kallar inlagan med c 1 för inlaga 1 och c 2 sitter på inlaga 7, så vi kombinationer med cyls då kn sitter på udda inlagor. Om kn sitter på jämna inlagor så blir det inga kombinationer med kn och cyls. Detta är välbekant för de breda posthäftena och gäller och också självhäftande häften av samma bredd.

Ett motsvarande fenomen gäller för häften med bredden 42 mm ger 18 inlagor per varv. Om man sätter ett kn per vart tionde häfte så sitter kn antingen alltid på udda inlagor eller jämna inlagor. När kn sitter på udda inlagor så är vart 9:e kn i kombination med c 1, men det finns inga kombinationer med c 2. När kn sitter på jämna inlagor så är vart 9:e kn i kombination med c 2, men i en sådan upplaga finns inga kombinationer med c 1. En matematisk förklaring är att 18 inlagor per varv och 10 inlagor per kn har en gemensam faktor på 2 då 18 = 2 x 9 och 10 = 2 x 5. Detta är en bra ledtråd för SH5.

SH5 ”Fröken Livrädd och Kärleken” har 15 = 3 x 5 inlagor vilket har 5 som gemensam faktor. Detta gör att sekvensen bara är 3 kn lång vilket är 3 x 10 = 30 = 2 x 15 häften som precis är 2 cylindervarv och man är tillbaka på samma inlaga på fjärde kn. Tyvärr har jag ingen sekvens på 4 kn så jag måste reservera mig lite på denna punkt. Jag har par av kn där det ena har kombination med cyls men inte det andra. Detta motsäger att man bara satt ett kn per varv, såsom för SH4 Vidare har jag kn 56779 + c 2 och 56785 + c 2 med 6 i skillnad.  Tyvärr var jag inte riktigt med i starten av de självhäftande häftena.

6-siffriga kn

SH1-SH21 samt SH23 har 5-siffriga kn. Häftet SH22 och SH24 och framåt har 6-siffriga kn. Man började använda 2 kontrollnummerverk för att öka spårbarheten genom sätta kn på mer än ett cylinderband. Den första siffran är alltid 0 eller 5 och indikerar från cylinderband för inlagan. Beteckningen kn (0) betyder 6-siffrigt kn som börjar med 0 och kn (5) betyder 6-siffrigt kn som börjar med 5. Notera att när man räknar rest för 6-siffriga kn så bortser man från första siffran. Kn från båda cylinderhalvorna får då samma rest.

I slutet av 2013 kom det en ny typ av kn. De tidigare kn hade en längd av 13 mm och det var mellanrum mellan kn och FM. De nya kn har en längd av 11 mm och det finns inget mellanrum mellan kn och FM.

Vikperforering

Häftena levereras normalt plana och ovikta med undantag för de två stora SH27 och SH56. För att underlätta det för kunderna har de självhäftande häftena ofta extra perforering. För posthäften och automathäften motsvaras det av ryggperforering eller bigning.

Vikperforering har gjort med olika täthet. För varje häfte kan vi ange antalet streck som vikperforeringen har. Eftersom häftena är olika breda får vi olika antal streck även om samma perforeringsverktyg har använts. För frimärken anges perforeringen som antalet hål på en sträcka av 20 mm. Man kan givetvis göra samma sak för vikperforeringen och ange antal streck på en sträcka på 20 mm. Nedan tabell redogör för vikperforeringen på självhäftande häften.

Vi ser av tabellen att SH1A1 och SH1A2 har egna perforeringar, men sedan har tre olika perforeringar använts: 7, 10 och 11 streck på 20 mm. Perforering 10 är den överlägset vanligaste perforeringen. Notera att H56 finns med alla dessa tre perforeringar.

Det finns häften utan vikperforering och kan vara slagen från in- eller utsida. Då en häftestyp kan finnas i flera varianter har det blivit naturligt att införa en egen beteckning på samma sätt som vi har T1 och T2 för att beteckna om yttersta raden av tänder är skuren eller riven. Beteckningarna är

• PO  ingen vikperforering
• PI   vikperforering slagen från insidan eller frimärkssidan
• PU  vikperforering slagen från utsidan eller omslagssidan

Tabellen ovan redovisar vilka varianter som finns för de olika häftestyperna. Perforering slagen från frimärkssidan, PI, är den vanligaste varianten.

Varianten PO är den normala varianten för julhäftena SH7, SH12, SH16 och SH21, samt SH42B. Häftena SH14, SH31, SH57 och SH65 finns utan vikperforering, men det är inga normala varianter utan avarter så dessa häften utan vikperforering är ovanliga.

 

Häftena SH6, SH10, SH18B1, SH23, SH26 och SH57 finns med otandade frimärken på grund av produktionsfel.

Cylindersiffror

En del av häftena förekommer med olika cylindersiffror. Vid tryckning med offset så får man byta ut plåtarna på grund av förslitning. Ett häfte har ofta tryckts med flera uppsättningar av plåtar att då införa cylinderbeckningar som man gör för frimärken tryckta med ståltryck känns inte riktigt relevant, speciellt som vi oftast inte kan identifiera plåt för häften utan cylindersiffror. Detta betyder att vi inte skriver SH64BI c 1 eller SH64BII c 1 utan SH64B c 1 (tunn) respektive SH64B c 1 (fet).

Efterskrift

Jag är mycket intresserad av kommentarer och rapporter av varianter som betecknats som okända. Rapportera till Sven Erik Mattsson, Uardavägen 8A, 224 71 Lund, tel 046-12 75 64 (bostad), E-post: SvenErik.Mattsson@3ds.com