Utgivningsdag 2005-05-26
F 2487 – 2490
10 x inrikes brev, 4 motiv
Frimärkena trycktes i fyrfärgs offset
62,5 mm breda, 12 inlagor/varv

Typer

Häftet har 31 punkters vikperforering (perf 10) slagen från frimärkssidan och finns med två olika baksidor:

A Med porto för 1500 gram
B Utan porto för 1500 gram

Markeringar

A
FM mellan 2:a och 3:e par
cyls 1 (i höger kant)
cyls 2 (i höger kant)
helt kn BS i höger kant

B
FM mellan 2:a och 3:e par
cyls 1 (i höger kant)
cyls 2 (i höger kant)
helt kn BS i höger kant

Kända kombinationer

Fakta om utgivningen

En grön oas där stressade stadsbor pustar ut under sommarmånaderna. En lummig plats där påtandet i jorden gör lyckan. Kolonilotten kan vara en blomstrande tillflyktsort för stressade människor. Den erbjuder en paus från asfalt och betong.

Koloniträdgårdsrörelsen tog sin början i Tyskland under tidigt 1800-tal, men tog många år innan den fick fäste i Sverige. År 1904 fick Anna Lindhagen, en politiskt och socialt engagerad kvinna, Stockholms stad att upplåta mark till kolonilotter. Tanken var att mindre välbeställda, och då särskilt barnfamiljer, skulle få tillgång till platser där de kunde odla frukt och grönt för husbehov och där barnen kunde leka i den friska luften. Anna Lindhagen grundade kolonistugeområdet vid Eriksdalslunden på Södermalm i Stockholm. Än idag är det ett vackert och inspirerande koloniområde längs Årstaviken.

I utgåvan Sommar på kolonilotten har konstnären Inga-Karin Eriksson fångat glädjen i kolonilotten med fem frimärksmotiv. De första fyra motiven kommer i ett häfte om 10 självhäftande märken. Ett frimärke visar augustiskörden med praktfulla kålhuvuden och mogna vinbär. Frimärket, paus i täppan, illustrerar drömmen om lugn och ro i den
vackra trädgården. Det tredje frimärksmotivet, skördjeglädje, visar två invandrade svenskar som fyller korgen med grönsaker. I bakgrunden skymtar staden. Höghusen finns också med i det fjärde motivet, bevattningstid, för att tydliggöra oasens närhet till staden.