SH9 Vårblommor


Utgivningsdag 2003-03-20
F 2363 – 2365
6 × inrikes brev, tre motiv
Frimärkena är tryckta i fyrfärgs offset
41,7 mm breda, 18 inlagor/varv, rest vid division med 9

Typer

Häftet har 21 punkters vikperforering (perf 10) slagen från frimärkssidan och finns med frimärken med vitmedel och utan:

a Frimärkspapper utan vitmedel (rosaviolett i UV)
b Frimärkspapper med vitmedel (ljust gråviolett i UV)

SH9vitmedel

Med och utan vitmedel

Markeringar

FM i övre kant till vänster (R)
FM i övre kant till höger, från kn sida (N)
cyls 1
cyls 2
helt kn BS

Illustration över markeringarnas placering

Kända kombinationer

FM finns på båda cylinderhalvorna. På cylinderhalvan med kn sitter det i övre kant till höger och från den andra halvan sitter det till vänster. Kn variera i storlek; höjd 2.3–2.5 mm, vilket kan bero på bläcksprutans avstånd till pappret.

Fakta om utgivningen

Våren är här, säger våra meteorologer, när medeltemperaturen stigit till +10 grader. Men långt innan dess kommer de första vårtecknen. På frimärken som passar bra till påskhälsningar får vi se tre efterlängtade och omsjungna vårblommor, som också varit läkeväxter.

  • Tussilago eller hästhov (tussilago farfara) har blomknopparna färdiga redan i september, fastän de inte ska slå ut på flera månader än. Vi vill helst se den på dikeskanter där den enligt barnvisan lyser ”som våren själv, så gult och nytt och grant”. På odlad mark kan den vara ett besvärligt ogräs. Tussilago finns i hela landet utom längst i norr. Det latinska namnet tussilago betyder ”jag fördriver hosta” och växten användes förr till hostmedicin.
  • Blåsippan (Hepatica nobili) tittar tidigt fram i södersluttningar bland torra fjolårslöv, där den i barnvisan ”niger och säger att nu är det vår”. Fröna sprids med myrornas hjälp – på fröet finns ett ämne myror älskar. Blåsippan växer sparsamt ända upp i Jämtland och Västerbotten. Den är fridlyst men plantor och frön finns i handeln för den som vill ha sippor i sin trädgård. I folkmedicinen har blåsippan använts mot leversjukdomar.
  • Gullvivan (Primula veris) trivs på soliga ängar, som i Evert Taubes visa där Rönnerdal valsar bland ”gullviva, mandelblom, kattfot och blåviol”. Betande djur som håller undan vegetationen gynnar gullvivan. Vild växer den upp till Uppland och Västmanland, på Österlen så rikligt att blomningen blivit en turistattraktion. I norr är den sällsynt och i stora delar av landet är den fridlyst. Plantor och frön finns att tillgå för den som vill ha gullvivor i trädgården. Avkok på rötterna har använts som urindrivande och slemlösande medel.

Waltraud Fais-Månsson har tecknat frimärkena, som blir självhäftande och trycks i fyrfärgs offset. De är avsedda som inrikes I:a klass brev och ges ut i häfte om sex frimärken med tre motiv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.