SH54 Julpost 2011 – Julblommor

Utgivningsdag 2011-11-17
F 2859 – 2862
10 × julporto, fyra motiv
Frimärkena trycktes i kombinationstryck 4-färgs offset G:5, baksida G:8
12 häften/varv × 2 band
Stans med Postens logotyp stansad mitt i häftet, syns knappt

Typer

Häftet har 31 punkters vikperforering (perf 10) slagen från frimärkssidan

Markeringar

centralt regm
FM
cyls 1
cyls 2
helt kn BS

Illustration över markeringarnas placering

Kända kombinationer

SH54tabell

Röda och vita julblommor som skapar julstämning

Julblommor är populära och efterfrågade både på fönsterbänkarna och som frimärksmotiv. Posten har då och då återkommit till julblommor på julfrimärken och nu är motlivet aktuellt Igen. Frimärkena med de röda och vita blommorna kommer alt bära fram miljontals av årets julhälsningar.

Senaste året Posten gav ut julfrimärken med blommor var 2008 då fem olika kransar på juldörrar visades. Formgivare värden kände blomsterdekoratören Gunnar Kaj, och han har också medverkat i urvalet av de fyra blommorna till årets julfrimärken.

Det finns flera sorter julkaktus (Schlumber-gera x buckleyi) med olika blomfärger, bland annat röd. Julkaktusen är en hybrid i familjen kaktusväxter och besläktad med novemberkaktusen.

Julstjärna (Euphorbia pulcherrima) är en art i familjen törelväxter och växer naturligt i Mexiko. I vilt tillstånd kan julstjärnan bli flera meter hög, men genom förädling har man lyckats få fram låga sorter som passar som krukväxter.

Inom släktet julros (Helleborus) finns etttjugotal arter blommande växter varav största antalet återfinns på Balkanhalvön. Trots växtens namn och att den liknar en ros finns ingen släktskap med rosväxterna.

Amaryllis (Hippeastrum x hortorum) är hybrider i familjen amaryllisväxter och har framodlats i otaliga varianter genom tiderna. Frimärket visar en vit amaryllis. Det första steget mot dagens moderna sorter togs i England redan 1799.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.